Guide-Camilla i sol

Det har varit lite tomt på blogg-fronten nyligen. Det beror pa att jag har gaster, anda fran Sverige. Hurra! Naturligtvis har jag lagt upp ett digert schema for dem. De har varit har i en vecka nu och hittills har vi varit i San Francisco tva ganger (se bilden), firat midsommar, shoppat i ett stort outlet-center en timma soderut, bilat och smakat vin i Napa och Sonoma och sett gigantiska Redwood-trad i nationalpark. I helgen vantar kusten och Highway 1 soderut. Sedan kommer de att sova resten av sommaren...

Det enda som fattas har ar lite regn. Harom dagen sag vi en grasbrand har i Palo Alto, och i en annan del av Kalifornien har en skogsbrand pagatt i flera dagar. Sa ar det inte i Sverige, har jag hort. Mamma sager att det hemma-hemma (i Smaland) har regnat over 260 mm sedan midsommar. Nagon akte vattenskidor utanfor pappas jobb. (Jag kanske inte behover tillagga att det normalt INTE finns nagra vattenvagar i narheten.)

Midsommar i Kalifornien

Idag ar det midsommar i Sverige. Sahar firar vi i Kalifornien:

1. Fira pa lordagen. Fredagen ar en vanlig arbetsdag i USA.

2. Ak till IKEA. IKEA ligger 10 minuter bort och dar finns sill och knackebrod. Nar man ar dar kan man lika garna passa pa att aven kopa kaviar, Marabou-choklad och vasterbottenost.

3. Importera snaps. OP finns har, men om man vill ha det nodvandiga storre urvalet far man ta till andra medel. Om fem timmar landar Camilla och Daniel i San Francisco, med snaps i bagaget. Hurra!

4. Kop importerad ol. Inhemsk amerikansk ar for det mesta fruktansvard.

5. Planera sa lite som mojligt. Bjud in till en knytis-pick-nick i parken. Bjud sarskilt tjejen som ager ett kubbspel.

6. Fortsatt festen i var minietta. Vagra laga mat, tvinga istallet folk att kopa sin egen pizza.

Det kommer att bli en skon dag i parken. Tricket ar att inte festa for mycket. Pa sondag ska vi till San Francisco for att se arets Pride-parad. Regnbagsflaggorna hanger redan pa paradgatan.

Examen fran Stanford

Igar var det Fars Dag har i USA (grattis pappa!). Samma dag agde arets examensceremoni pa Stanford rum. Jag undrar om det var planerat att sammanfalla? Vad kan vara en battre Fars dags-present an att SLIPPA betala $38 000 (drygt 250 000 kr) per ar till Stanford? Det ar namligen sa mycket som det kostar att ga dar, och da ingar inte mat, husrum, bocker och annat som studenterna behover.

For att fa plats med sa mycket folk som mojligt gick ceremonin av stapeln pa arenan dar Stanfords lag i amerikansk fotboll har sina hemmamatcher. Stanford Stadium har plats for 80 000, sa aven jag och Snyggo kunde slinka oss in for att med egna ogon bevittna en sadan dar cereomi med svarta rockar och fyrkantiga hattar med tofs. Sahar i skolavslutningstider funderar jag pa om inte aven svenska universitet skulle blicka at vaster for att uppdatera sina traditioner. Ceremonin var namligen hogst uthardlig, trots tva timmar i stekande sol.

Fort tagade alla som tog examen in (inte helt okonventionellt). Skillnaden var bara "Wacky Walk": De som tog examen med en lagre universitetsutbildning (motsvarande kanske A- och B-niva pa svenska universitet) kladde enskilt eller i grupp ut sig, och paraderade sedan runt pa innerplan och vinkade till vanner och slaktingar. Har fanns t.ex. folk med stora staniolstjarnor runt huvudet, "Bill Clinton", folk i en lang rad under ett tygstycke som gjorde dem till en tusenfoting, en palm (eller en jatte-kondom, det var svart att se skillnad), nagon utkladd till rosa flamingo etc. etc. Kul att se! Killarna pa bilden hade avlanga balonger pa rygger, naturligtvis i Stanfords farger. Karnival!

T.o.m. talen var bra. Rektorn var rolig och kortfattad. Den inbjudne talaren var Dana Gioia, poet och nagon som sitter i typ Nationella Konstakademin i USA. Naturligtvis har han aven en examen fran Stanford i bagaget. Han holl ett fantastiskt tal som handlade om faran med att agna sig at enbart enkel underhallning (t.ex. dataspel) istallet for mer kravande (diskussioner, spela musik, lasa bocker bara for att man tycker att det ar roligt etc.). Det kanske later trakigt, men han var bra! Han sa t.ex. "In a society dominated by celebrity, almost everything, even the news, has been reduced to entertainment". Halleluja!

Sno i Sverige?

Vilket vader har ni i Sverige egentligen? Snyggo tyckte att det var sa roligt att det snoat i Sverige att han for en gangs skull skyndade sig ivag till jobbet for att beratta det for sina kollegor. Har snoar det verkligen inte. Hyresvardinnan Elaine har sagt att det inte ens regnar har mellan mars och oktober. Och jag tror att hon har ratt. For varifran skulle regnet komma? Himlen ar varje dag hel-bla.

Nu har sommaren kommit till Palo Alto. Som tur ar ar inte det sa illa som jag trodde. Det ar bara som riktigt bra svenska sommardagar, med temperaturer nara 30 grader. Ibland kommer det dock sma varmeboljor, och da blir det FOR varmt. Igar var vadertjanstens officiella temperatur 33 grader - och vindstilla. Pust. For att roa mig gick jag till biblioteket for att lana DVD-filmer. Det var stangt p.g.a. "extrem hetta i byggnaden". Da gick jag hem istallet och tankte att jag skulle surfa. Det gick inte heller. Var server hade fatt varmeslag och bestamde sig for att lagga av.

Ar inte det har Kalifornien? Borde inte byggnader och system kunna hantera varme? Tydligen inte. Idag ska det blir lika varmt som igar. Pust. Kanske orkar jag dra mig till affaren och kopa glass. Naturligtvis gar jag dit i den kaliforniska nationaldrakten flip-flops. Man ser dem verkligen overallt! Det enda som jag hittills inte sett ar nagon med kombinationen kostym och flip-flops, men det kommer sakert snart.

Storebror ser dig - har bor vi

Bara nagra minuter harifran ligger Googles hogkvarter. Det kanske ar darfor som San Fransisco ar en av de stader dar Google har lanserat Street View - en mojlighet att se hur det du ser pa kartan faktiskt ser ut i verkligheten. An sa lange fungerar det bara for nagra amerikanska stader. Har bor vi (kopiera lanken och klistra in den hogst uppe i adressraden):

http://maps.google.com/maps?f=q&hl=en&q=3332+middlefield+road,+palo+alto,+CA&sll=37.465185,-122.127285&sspn=0.072486,0.128231&ie=UTF8&ll=37.431949,-122.120419&spn=0.009065,0.016029&z=16&om=1&layer=c&cbll=37.427388,-122.119748&cbp=1,270,0.494215905172822,0

Den gra Hondan ar var, och var vaning finns bakom det som ser ut som en vit garagedorr. Storebror ser oss verklighen. Nu lagger vi pannan i djupa veck for att fundera ut nar bilden togs. Det maste vara en mandagseftermiddag eller en tidig tisdag eftersom soptunnorna star vid gatan, redo att tommas eller nytomda.

Runtom pa Internet finns nu sajter som samlar udda bilder fran Street View. Det handlar t.ex. om folk som fangats solandes top-less, udda skyltar eller folk som ser ut att bega brott. Akta er. Snart kanske Storebror kommer till Sverige och ser er ocksa.

Fantasistad

Palo Alto ar en stad som vaxt upp fr.o.m. slutet av 1800-talet da Leland Stanford bestamde sig for att bygga sitt universitet (med tillhorande tagstation) har. En stor del av Palo Alto har darfor praglats av narheten till Stanford university. Manga hus ser ut som sa som husbyggarna nog tankte sig att hus sag ut i brittiska universitetsstader. De ser helt enkelt ut som att de har tagits ur en Jane Austen-bok, men gjorts storre (naturligtvis, det har ar USA) och blivit med garage.

Staden kanns som en storre version av hur en stad ser ut i amerikanska TV-serier som "Gilmore girls" eller "Desperate housewifes". En av Henriks kompisar i Sverige informerade oss om att TV-figuren Felicity i serien med samma namn sags bo i Palo Alto. Det forvanar mig inte. Det ar den har bilden av USA som man garna vill visa - om man haller sig pa ratt sida av motorvagen.

Pa var sida motorvag 101 ar det fint att bo. Har ar som ett stort villaomrade med stora hus och stora garage. Priserna i Sverige ar ingenting mot har! Ett i svenska ogon otroligt litet hus kostar strax under $1 000 000! (SEK 7 000 000) Ofantligt! Vad de storre (som det pa bilden) kostar vagar man inte ens tanka pa. Aldre hus blir inte langlivade. Nar ett sadant saljs kan man vara ganska saker pa att det rivs - och ersatts av ett modernare och storre. I de fall betalar man en miljon dollar, bara for marken.

USA ar kontrasternas land. Om man aker over motorvag 101 hamnar man i East Palo Alto. Dar ska man lasa dorrarna eftersom det ar mycket skumma omraden. Nagonstans laste jag att ungefar en manniska om dagen dor en onaturlig dod dar (t.ex. blir skjuten). Jag laser pa Wikipedia att 1992 var East Palo Alto den stad i USA med flest mord. Den enda gangen som man aker over motorvagen ar darfor nar man ska till IKEA - som av nagon anledning valt att etablera sig i East Palo Alto. Jag antar att marken var billig.

Sa, jag ar glad att jag befinner mig pa ratt sida av motorvagen och ska aven i fortsattningen njuta av husen nar jag cyklar till och fran gymmet eller centrala Palo Alto. Jag lovar att inte vingla over pa fel sida av motorvagen. Bara om jag behover diskborstar eller varmeljus.

Ett bilburet folk

Harom veckan gick en glodlampa sonder. Samtidigt behovdes nya pasar till dammsugaren. Var koper man sadant i USA? I Sverige hade jag gatt till en stor ICA eller mojligtvis till Ahléns och fixat allt pa en gang. Men hur gor man har? Nar man ar osaker pa sadant finns dock en standardlosning: Man fragar var hyresvardinna, Elaine.

Amerikaner ar ett bilburet folk. Det anses normalt att satta sig i bilen och kora till affaren och handla det man vill ha. Eller AFFARERNA ar ett mer korrekt uttryck. For det visar sig namligen att glodlampor inhandlas i jarnaffaren (the hardware store) och dammsugarpasar i dammsugsaffar (3 miles fran jarnaffaren). Vad ar detta!! Jag bor i en stad, men trots det maste jag aka bil i over en mil for att gora mina tva inkop. Och det ses som helt normalt. Elaine sag helt oforstaende ut nar jag tyckte att det var konstigt att behova gora en utflykt for att fa tag pa det som jag behover. Det ar inte konstigt att hemmafruar fyller en funktion i det har landet - annars skulle familjen inte ha den tid som kravs for att handla.

Amerikaner maste alska sina bilar. De alskar dem sa mycket att de garna aker bil efter att de ar doda. Igar sag jag det. En begravningskortege ar inte en vanlig syn i Sverige, i alla fall inte dar jag brukar vistas. Men har - i stan! Som att doingen ville se gatan dar han bott en sista gang. Forst kom likbilen. Sedan kom minst 40 andra bilar akandes mycket sakta. Alla hade en lapp i framrutan som visade att de var en del av den dodes sista bilresa.

Vad ar nasta steg? Begravningsplatser i stora lastbilar? Amerikanerna kanske borde overga till den zoroastriska laran. Zoroastrism ar en urgammal religion som tillampar luftbegravningar. Det innebar att de lagger den dode i for andamalet uppforda "Dodens torn". Dar far liket ligga till det formultnat/blivit uppatet av rovfaglar. Det kanske vore nagot for amerikanerna? Rullande Dodens torn? Pa sa satt skulle de aldrig behova sluta aka bil.

Yosemite

Jag har glomt att skriva om Yosemite! Jag, Snyggo och tre svenska kompisar var i den stora vackra nationalparken ca 35 mil fran Palo Alto helgen innan vi akte till Sverige. Det var en av de saker som fanns pa var maste-gora-nar-vi-ar-i-Kalifornien-lista, och klart coolt! Yosemite är gigantisk och t.ex. kand for sina vackra vattenfall, svartbjorn, stora hojdskillnader och vacker natur. Det ska vara extra vackert sahar pa varen da vattenfallen ar pa max p.g.a. snosmaltningen.

Eftersom det ar en bit dit akte vi pa fredagseftermiddagen, sov pa hotell utanfor parken och akte in pa morgonen. Frukosten tog vi med oss upp pa Glacier Point - 2 199 m over havet - dar man hade en fantastisk utsikt over den dal som raknas till den centrala delen av Yosemite. Utan att jag tankte pa det nar kortet togs ser det ut som att jag haller mig i racket. :-) Bakom oss ser man en klassisk Yosemitevy: Bergsformationen Half Dome.

Fran Glacier Point ser man hela tre vattenfall. Det gifta paret som var med oss hade varit i parken tidigare och radde oss att vandra upp till toppen av de tva vattenfall som ligger over varandra (Vernal Falls and Nevada Falls). Det gjorde vi. Man kanske skulle ha tankt tva ganger nar man sag skylten som sa att det var 5,5 km upp. Och da menade de verkligen UPP. Ibland kandes det som att man var pa vag mot Mordor da man klattrade i trappor pa bergssluttningen. Vilket traningspass!

Eftersom det var sa mycket vatten som ville ner fran berget blev man ganska blot - vilket ni ocksa kan se. Man blev ganska trott ocksa. Jag kan erkanna att jag inte var en Happy Camper nar klattringen var som varst. Man kande sig snarare som en bergsget an en turist. Men hur som helst var det vart det. Vyerna och dundret av vattenfallen ar minnen som kommer att leva kvar lange.

Extra socker

En sak som jag horde innan jag akte till USA var att man garna lagger extra socker i allt atbart har. Det stammer. Som den goda spanare jag ar har jag tre exempel:

Mat

Mat ar sotare har. Har man otur nar man koper frukostbrod kan man t.ex. fa ett som smakar sockerkaka. Även den italienska korv som vi ibland koper finns i olika varianter - "hot", "medium" och "sweet". Likadant ar det med popkorn som ocksa finns i en sotat upplaga. Det galler att akta sig och lasa noga pa forpackningarna nar man handlar. Sota popkorn eller sot korv till maten vill jag nog inte ha.

Fiberflingor

Fiberflingor far en egen kategori eftersom de inte nodvandigtvis ar sotade inuti - men utanpa. Nar vi var i Sverige sag vi programmet "I Linnés fotspar". Dar gar en svensk tjej i en amerikansk matbutik och raknar ut att det finns 240 OLIKA sorters flingor. Kontentan blir att det ar ett onodigt overflod.

Jag haller med. Speciellt nar det finns 240 sorter - men ingen som man vill ha. I helgen diskuterade jag fiberflingor med mina svenska kompisar har. Inte en enda hade hittat nagra i mataffaren! Jag trodde tidigare att jag lyckats. Jag laste noga pa forpackningen och tittade pa bilden. Allt sag bra ut. Nar jag val kom hem visade det sig att det faktiskt var sadana flingor som jag ville ha! Det var bara det att de var doppade i ett tjockt lager socker...

Huvudvarkstabletter

Nar man har ont i huvudet tar man en Advil. Det ar sma rosa varktabletter. Som naturligtvis smakar sockergodis.

_______________________________________________________________

(Har ni sett att jag har nedan har lagt in en bild fran promoveringen i Uppsala? Snyggo klar i lagerkrans. Han ser ut som en romersk kejsare - kanske Nero. :-) En anledning till det ar att han har det som i serietidningar som t.ex. Asterix brukar ses som en romersk nasa. Snyggos beror dock inte pa sydlandska drag. Den kommer av att han bara nagra dagar innan den stora dagen gick rakt in i en glasruta i ett kopcentrum. Jag, som sag det hela fran en bits avstand, tyckte att det var hysteriskt roligt.)

En datafri helg

Den gangna helgen var datorfri for mig och Snyggo. Snyggos kompisar fattade ganska snabbt att det initiativet inte var Snyggos. Sant. Jag beslot att vi skulle ha en datafri helg eftersom vi bada - men framforallt Snyggo - latt fastnar framfor datorn och surfar alldeles for lange. Det ar osocialt. Darfor kom beslutet fran mig, men Snyggo fick valja vilken helg som det skulle genomforas under.

Syftet med helgen grumlades lite av att vi kopte en PSP nar vi var i Sverige (en barbar Playstation). Men anda var vi utomhus mera och tvingades umgas mer an vanligt. Haftigt. Bl.a. bowlade vi (jag kom over 100 - hurra!), tog langpromenad i naromradet och tittade pa eftersandning av landskampen mellan Sverige och Danmark pa en brittisk pub i Palo Alto. Vilken konstig match det var! Det kandes ocksa att man ar langt fran hemma eftersom mitt gang pa fem personer utgjorde minst halften av gasterna i puben.

Men jag erkanner att aven jag saknade att anvanda datorn. Det gick t.ex. inte att:
Se om man fatt nagot mail som berattar om Tryme fotts.
Skicka sporadiska mail eller kolla kompisarnas bloggar.
Kolla kontot - det hade behovts.
Lasa vad tidningarna skrev om matchen mellan Danmark och Sverige - eller andra svenska nyheter for den delen

Det ar bara att erkanna. Aven jag har blivit databeroende.